5. FASTA HANDTAG (typer av sammansättning)

Olika slags kopplingar används för att säkert fästa handtagen på axeln:

  • handtag med mässingbussning eller låsskruv som ingjuts i plastmaterialet för att skruvas på den gängade axeln;

     

  • handtag med inbyggda självlåsande bussningar som är tillverkade av speciella teknopolymer (original ELESA design) för en presspassnings sammansättning på en plan axel (ej gängad) som är gjord av en normal dragstånd (ISO tolerans h9). Denna typ av lösning hindrar spontan avskruvning med tiden som kan bero på vibrationer från rotationskraften från operatörens hand när han hanterar själva stången;
  • handtag med gängade hål som erhålles från gjutet plastmaterial.

För utförande med gängade hål som erhålles från gjutet plastmaterial så är målet att hålla gängan något underdimensionerad jämfört med den standard specifikationer som föreskrivs.

Detta möjliggör att gängan anpassar sig till skruven när man drar åt i omgivande temperatur, för att skapa en elastisk reaktion som ger upphov till en låsningseffekt.

Ännu bättre resultat kan erhållas genom montering i värme: handtaget upphettas till 80 ÷ 90°C innan det skruvas på den gängade tappen. Denna metod för montering möjliggör en extremt effektiv låsnings effekt som erhålls då materialet krymper vid kylning, detta beroende på ytojämnheten hos gängan på axeln.

Lösningen med att använda självlåsande bussningar tillverkade i speciella teknopolymer (Fig.1) är i vilket fall det mest effektiva mot spontana avskruvningar då den elastiska kopplingen inte utsätts för några vibrationer eller rotationskrafter från operatörens hand.

 

 

 

Låsningen är sådan att det försäkrar att handtaget inte åker ut även om det utsätts för normal dragpåverkan längs dess axel. I relation till detta så är resultaten av forskningsarbete och tester som utförs i ELESA laboratorier bevisade och bekräftar den tekniska validiteten för kopplingen med självlåsande bussningar som tillverkats av speciella teknopolymer (Fig.2 och 3).

Diagrammet i Fig.2 visar förhållandet mellan varierande axiella belastningar uttryckta i [N] som en funktion av olika diametrar på axlarna (mm), torr avfettad med trikloretylen. De två kurvorna representerar minimum respektive maximala värden som resultatet av hundratals utförda prov som utförts på ett självlåsande handtag med ett hål på O 12 mm. Området A visar värden som hänvisar till en axeldiameter på 12 mm (tol. h9).

Diagrammet i Fig.3 visar de varierande axiella belastningarna (genomsnittsvärden) som funktion till ytan på axeln. Smörjoljor eller oljeemulsioner minskar naturligtvis den avdragningskraft som behövs för att dra bort handtaget. Det kan noteras att även under svårare förhållanden så kan kraften som behövs för att dra ut handtaget så pass stor att det egentligen aldrig kan ske.

Att använda denna typ av handtag sparar in mycket tid då ingen bearbetning av gängor behövs på änden. De självlåsande bussningarna är tillverkade av speciella teknopolylmer som ger en elastisk koppling och handtaget bibehåller sin ythårdhet och har motstånd som liknar de för vanliga termostarka material.

Sammansättninginstruktioner: placera handtaget på en lätt avfasad skaftände och skjut handtaget så mycket det går med handen eller med en mindre press. Som alternativ så är det möjligt att slå på handtaget med en plast eller träklubba ända tills det sitter på plats. I detta fall så rekommenderar vi starkt att lägga en trasa eller något annat mjukt material på produkten för att undvika att ytan kommer till skada.